Underbart

Vadå grill?

Katten var helt oförstående till detta med grill... Han tyckte bara det var en utmärkt liggplats för en katt som ville kolla på vad som hände i skymningen. En utpost i "kattimmen" helt enkelt. Och som sådan fick den godkänt...

Världens snällaste hund

Idag skulle världens snällaste hund ha fyllt sexton år - om hon fortfarande levt. Det är sex år sedan hon sällade sig till skaran av "frånvarande vänner". Saknar dig, Hella!

Grattis på nioårsdagen!

Till Dinna, Tyr, Goblin, Nenya, Nora, Mica, Cerruti och till Zacke vid Regnbågsbron.

Vapenstillestånd

Moster och systerdottern för första gången i fridfull samexistens i kökssoffan... Undrens tid är ännu inte förbi.

There'll be peace in the valley for me someway,
There'll be peace in the valley for me.
I pray no more sorrow and sadness or trouble will be,
There'll be peace in the valley for me.

Anki den andra

Idag fick Lyra en ny anka. Hon var intensivt lycklig - i cirka en kvart. Sedan var nya Anki död...

Men vem är väl jag att döma. Hon hade ju kul, så då var det värt det. Det finns faktiskt en anka till i samma köp, men den började sitt liv i familjen med en runda i rastgården, så den är nytvättad och torkar. Det räddade väl livet på den. Pipet rök direkt och ena foten är nästan avgnagd. Resten dör när den är torr och kan komma i hundmun igen...

Tråkigt...

På hemväg idag kollapsade Lyra i ett krampanfall. Epilepsi eller vad det kan vara - obehagligt för hunden. Jag begrep direkt vad det handlade om så jag hetsade inte upp mig, men det var ju inte roligt.

Nu får vi se hur det utvecklas och hur svåra anfallen blir och hur ofta de kommer. Detta anfall var kort men dramatiskt och ett ögonblick var jag inte säker på att hunden skulle överleva. Men det gjorde hon och snart nog var hon tillbaka på banan igen. Och det är en indikation på vilket fantastiskt psyke hon har att när det väl var över så var det helt borta och hon fortsatte promenaden som vanligt.

Jag vet inte om det var första gången det hände henne - jag kan ju inte veta vad som händer när jag inte är hemma. Det var första gången jag såg det... Olustigt, men man får lära sig leva med det. Hoppas det var en engångsföreteelse.

28 februari

28 februari

Idag är det den 28 februari. Då blir det precis sex år sedan jag miste min bästa vän.

Edda hann med att bli tolv och ett halvt år innan hennes kropp gav upp. Hennes ande var inte bruten, men kroppen höll inte längre. 2006 var den tjugoåttonde februari en tisdag, precis som i år.

Jag ska aldrig glömma den dagen - hur jag satt och väntade på att veterinären skulle komma för den där sista tjänsten i hemmets lugna miljö. Känslan av panik när nålen gick in och hur jag ville ropa: "NEJ! Jag har ändrat mig!" Tomheten efteråt.

Spring lycklig vid Regnbågsbron, min vän – utan smärta och sorger. Vi ses där när det blir min tur...