Så var det dags igen... Det åskade halva natten och regnet vräkte ner. På morgonen satt Klös i uterummet och såg konstig ut. När jag gick ut till honom såg jag att det var blod runt honom och att frambenet var ordentligt svullet.
När jag försökte titta väste han eftertryckligt till mig och det gör han aldrig annars, så jag förstod att det gjorde ont. Vi har alltid sagt att han, som är en stor ormjägare, hade en teknik som gjorde honom immun, men nu var det tydligen slut på hans tur. Ett ormbett gör ont!
Jag försökte ge honom kortison, men han spottade ut och väste och morrade. Jag lät honom vara och han tyckte det var bäst att ge sig ut i regnet igen. Jag ville inte bråka mer med honom, så han får kura ihop sig tills det känns bättre. De katter som tidigare blivit bitna av orm har snabbt blivit återställda oavsett om man lyckats ge dem medicin eller inte.
De säger ju dessutom att man inte ska ge kortison mot ormbett längre. Varför vet jag inte. Jag hoppas min Klös snart mår bättre - och att han lärt sig att ormar är en farlig leksak...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar