Thea

Idag var det dags - lilla Thea har varit hos veterinären och blivit kastrerad. Inget roligt alls för varken katt eller matte.

Riktigt så fridfullt som på bilden har det INTE varit. Thea var påfallande uppvaknad redan när jag hämtade henne och så snart vi kom hem och jag släppte ut henne ur buren, gjorde hon precis som sin mamma tidigare och rusade mot dörren för att komma UT! Hon var helt uppjagad - inte riktigt stadig på tassen och antagligen gjorde det väl ont också.

Ännu har hon inte lyckats komma ut, för om hon gör repris på mammas bravader och drar på skogen och blir borta i flera dygn, så går det nog inte så väl. De lovar minus tio till natten... Men det har varit en kamp. Inte ett ögonblicks ro och upp och ner i fönstret. En tur upp på loftet också, och det slutade så när med ett fall, för tassen är inte stadig och musklerna i magen fungerar inte som de ska.

Jag får magknip av allt hon hittar på, men jag kan ju inte göra mycket mer än hålla henne inne. Mat och vatten och en tillfällig kattoa har hon, men vad som saknas är sinnesfrid. Jag misstänker att vi får klara oss utan den båda två i något dygn till. Sedan kanske den lilla stackaren äntligen kan få sova.